Välkommen till mitt lilla krypin, denna blogg handlar om min väg tillbaka efter några års uppehåll från löpningen pga av stressfraktur och struma och min vägen dit som kommer kantas av blod som droppar, svett som rinner, tårar som faller, skratt som förgyller, mjölksyra som sprutar, adrenalinkickar, hinder att överkomma, gränser att spränga, tider att jaga, mål att slå och en jäkla massa träningsmil i benen! Om tankens kraft att bli det bästa man kan bli för att nå dit man vill. Så läs och inspireras, för ni är varmt välkomna att följa med på mina äventyr mot mina mål!

Motto

--- Tough Times Don't Last. Tough People Do!!!

--- Desire Is The Most Importent Factor In Success
~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~

onsdagen den 31:e mars 2010

Bloggvila

Inget cykla, inget att skriva!

Har blivit förkyld och sen har jag ju det här med knät. Så blir inte mycket att skriva om nu så därför det är lite bloggvila. Men snart skriver jag igen. Mer än såhär. Snart cyklar jag igen. Ska bara snyta mig och lägga på lite gel på knät. Igen. Och igen. Men snart så då är jag fit for fight igen :)

Prosit!

tisdagen den 30:e mars 2010

Summa summarum vecka 12

Har haft ganska ont i knät igen men nu idag verkar det ha vänt efter min premiär runda igår kanske bra med lite genomblödning :)

Sammanfattning av veckan som gått (v12);

*6 pass sammanlagt
*3 vilodagar

*2 styrketräningspass
*1 spinningpass (spinn of hope)
*3 återhämtnings promenad

Totalt: 375min

Premiär Tur


Igår tog jag min premiär tur ute på den härliga asfalten rullade jag fram och kände både vind och regn i ansiktet. Var väl inte precis så jag hade föreställt mig min efter längtade premiär tur ute med Contessan. Mer sol, torr och soppad asfalt, vindstila och ett härligt grönt landskap omkring mig. Men man kan inte få allt här i världen och det blir inte alltid som man tänkt sig. Kan erkänna att jag gick in i det sista och nästan övervägde att köra trainer inne istället eftersom det spöregnade ute och var inte direkt inbjudande att ge sig ut i. Men med mycket tjatt från omgivningen att det är bara att bita ihop, du ska tävla i regn och måste även träna i det samt att det var pannbensbyggande. Gav jag mig! Gick och byte om, fyllde på flaskan, pumpade däcken och spände på mig skorna. Var peppad till max när jag väl skulle ge mig av, regnet hade avtagit och det var vindstila! Kan säga att det var lite som Bambi på hal is de första 300m, gud vad man lägger av sig med balansen när man suttit inne på trainern hela vintern, usch usch inte bra. Men tog sig sedan efter en stund och sedan var jag tillbaka i det gamla vanliga igen och det gick som smord, ja iaf Contessan, med mig gick det inte lika bra. Mitt jäkla muskelfäste på insidan av knät började trilskas och först tänkte jag att det går över när jag blivit varm i kläderna men efter 1mil var jag inte lika säker på det längre. Gav då upp och vände hemmåt, känns dumt att riskera något nu i början av säsongen då den är lång! Kände mig dock väldigt stark i benen och kroppen och det tackar jag min styrketräning för samt alla timmar i vintras:)

Även om det inte blev som jag tänkt var det ändå en härlig känsla att få komma ut igen och köra om ändå bara för en liten stund! Var dock ganska sur, ledsen och besviken när jag kom hem eftersom jag tänkt mig att iaf cykla 2-3h i sakta tempo!

LVG-distanspass (mystempo)
Tid:53min
Distans: 19,5km
Speed: 20,5
Medelpuls: 139
Maxpuls: 204
Medelkadens:84

måndagen den 29:e mars 2010

Laddar


Sitter nu och laddar med en stor skål med gröt och sen bär det av ut i regnet för ett 2-3h distanspass i lugnt tempo om nu knät känns OK vill säga annars bryter jag, vill inte riskera något. Kände ju av lite under spinningen men men håller tummarna :)

lördagen den 27:e mars 2010

Spinn of Hope 2010


Idag var det dax för det efter längtade Spinn of Hope, 12h spinning tillförmån för barncancer fonden. I 1h var cykeln min och jag höll den varm i lugnt tempo genom hela passet för mitt lag Team JuAAaaAAn, vi rockade så grymt mycket. Hade nog kunnat trycka på mer men eftersom jag har känt mig stel i benen och precis kommit tillbaka igen från muskelfäst inflammationen så ville jag inte riskera något. Då spinning cyklarna inte är likadant uppbyggda som en vanlig cykel då man sitter mycket breddare isär med benen. Iaf hade jag det super kul och var glad att jag kunde vara med efter mycket om och men med velande fram och tillbaka. Sådan härlig stämning i salen vi hade det gick nästan att ta på glädjen, kämpar glöden och gemenskapen som fanns där, alla var vi lika glada att få göra något vi alla tycker om att cykla och på samma gång samla in pengar till något gott så forskningen kan gå framåt:) Vi kan alla bidra på ett eller annat sätt!!!

Dagens härliga gest går till Juan som gav mig en festis och snickers som en kul grej då vi under hela ride of hope levde på bananer, festis och snickers i depåerna längst vår resa genom Sverige, vilka minnen, behövde bara se dem för att minnas tillbaka till förra sommarens äventyr faaan så härligt vi hade det.



Ladda till max
Glad och härligt endorfin hög efter min 1h på cykeln

Fin depå matsäck :) Tack vare Juan!

Min Andy pratar om varför han cyklar sina 2h för Team The Pastry Pie Terrorists‏!



Ett härligt slut på en skön dag!

fredagen den 26:e mars 2010

I nöd och lust

Älska så som du vill bli älskad, heter det ju och det stämmer verkligen bra. Vill man få samma kärlek tillbaka måste du oxå ge den kärleken till någon annan för att få uppleva den:)

Kommer ni ihåg kampanjen ”Älska fotboll” som Aftonbladet hade för några år sedan? Nja kanske eller kanske inte iaf Big Deal, säger jag…För vad är det som är så svårt med att älska fotboll? (Det förstår jag nu dock men inte för ett tag sen) Att sitta på läktaren i solen, dricka öl och titta på underhållande idrott är ju såklart roligt. Och inte speciellt jobbigt är det ju knappast heller mer än att du måste promenera dit. Inte ens på innerplan blir kärleksförhållandet till fotboll komplicerat för där har du ju sådär 21 av dina närmaste kompisar att dela bollen med. Tydligen var hela ”Älska fotboll”-kampanjens syfte att bevara fotbollens grundvärden och rikta ögonen i mot huliganism och andra som bara ville förstöra fotbollens fina tjusning. Inna jag träffade min underbara nuvarande pojkvän Andy förstod jag inte tjusningen med sporten, va då 21 killar som springer runt på en grön plan och sparkar en boll hur jäkla kul kan de va...Men det är så mycket mer bakom det där en hel värld som man inte vet om, kärleken till vilken sport som helst och den energi folk lägger ner är så otroligt mycket större än vad man tror, den tillgivenhet man kan känna för sitt lag/team och den gemenskap som finns är så stor och man måste ha upplevt det för att fatta vilken kärlek jag pratar om. Jag har fått en inblick i fotbollens värld eftersom Andy älskar sitt älskade fotbollslag Chealse till döden och jag kan nu förstå tjusningen med fotbollen på ett annat sätt än förrut, allt handlar i slut ändan om att älska även om vissa sporter är lättare att älska i mina ögon;), men vad gör man inte för den man älskar? Jo man ställer upp i våt och torrt, nöd och lust, i framgång som motgång och finns vid dess sida för att man älskar. Så enkelt är det!

Chealse in blue

Som cyklist har man ju förmånen att slippa huliganerna, tack och lov. Men grundvärdena, det har våra idrotter gemensamt! Och det gör vårt tänkta kärleksförhållande till cyklingen en aning mera freudianskt dock. För det är inte helt lätt att älska en idrott som gör så ont och smärtar så mycket ibland. Men det är väl så med kärlek antar jag? Ungefär som ett äktenskap skulle man kunna säga. I nöd och lust liksom…. Det man älskar i ett vackert landskap en solig härlig vårmorgon med vinden i ryggen måste man också älska med blytunga ben av mjölksyra, regnslickade kläder och en stålgrå sky och en motvind som tynger en sådant att det känns som man inte kommer någonvart!

Älska i alla lägen solsken som regn

För det är bara genom en villkorslös kärlek till sin cykling som cyklingen älskar tillbaka. Efter att ha upplevt cyklingen mest som en riktigt elak kärring som hela tiden piskar skiten ur mig så har de små frön som en gång såtts i mitt hjärta börjat spira och ur många bitterljuva upplevelser med hatkärlek och ett antal mil senare genom Sverige så har en villkorslös kärlek ifrån mig till cyklingen vuxit fram. Och jag tror den är mycket besvarad! Och hur många av er är inte likadana som jag VA? Men för att få uppleva detta måste man älska cyklingen helhjärtat och vara den trogen i våt och torrt!

Och jag tror att jag har upplevt cyklingen på alla sätt som går eller nästan iaf då jag inte tävlat än så har jag ett moment kvar; jag har cyklat långt och jag har cyklat kort. Jag har cyklat pigg och fjäder lätt och jag har cyklat döds trött och möt väggen med ett slag i huvudet. Jag har cyklat långsamt och njutit av livets goda och jag har cyklat snabbt och känt den svindlande känslan av att fara fram som vinden. Jag har cyklat klumpigt, stelt och otekniskt så att det har lätt till en och annan spd-vurpa att skratta åt och jag har cyklat där det är som vackrast och finast genom Sverige med underbara människor och vänner för livet och jag träffade min fina cykliga pojkvän under ett cykellopp och kärleken spirade:)! Men jag har lärt mig att allt det är mindre viktigt i förhållandet till cyklingen. Det är inte att vi presterar som bäst som är det viktigaste. Utan att vi älskar och har kul. Precis som med livet i övrigt….älskar man inte får man inget. Man kan inte bara ta utan man måste ge med!

Jag och min Andy fann kärleken till varandra via cyklingen :)

Tre stunder när kärleken uppstod;
1. när jag snubblade på Gary på Medley som tog med mig på mitt första cykel motionslopp Östgötaloppet 2009 och där jag träffade hans kompis Andy som nu är min fina pojkvän och lika cyklig som mig.
2. första dagen på Ride of Hope 2009 mitt ute i ödemarken åker vi fel 1mil. Ingen mat, ösregn och kallt eller energi men massor av ödemark, skavsår och en upplevelse för livet. Vart finns en Mc Donald´s när man behöver den som mest FaaAAaan?
3. på träningslägret i Norge 2007 mitt uppe i de norska bergen köra jag downhill som den dare devil jag var och kraschade ner i ett håll och flög av MTB så att jag bröt axeln, nyckelbenet och fick en härlig hjärnskakning på köpet. Vart finns en räddare i nöden när man behöver den? Inte i de norska bergen iaf!

Tänk vad cyklig (=lycklig) man kan bli av kärleken till cyklingen och så mycket kärlek den gett till mitt liv som jag aldrig trodde skulle finnas där. Den där kalla Januari dagen jag steg in på cykelcenter i Eskilstuna och köpte min Contessa, visste jag inte vilken omvändning mitt liv skulle ta sig, vad det skulle leda till och hur mycket jag och hon skulle få uppleva och vad det skulle medföra! Jag ångrar det inte för en sekund var värt varenda krona, varenda jobbigt kvällspass på jobbet för att ha råd med henne:)

Love is in the air, Schwinnen och Contessa

Kärleken till sporten och till livet och det man fått uppleva ja det är stort och jag är tacksam för varje dag jag får cykla och uppleva kärleken...i nöd och lust, tills döden skiljer oss åt!!!

torsdagen den 25:e mars 2010

Moll & Dur

Ännu en händelserik dag lider mot sitt slut och den har sannerligen varit händelserik. Dagen började i moll men slutar i dur och det är jag så glad för att allt verkar lösa sig nu till slut och till råge på min födelsedag:) Som Lotta på bråkmakargatan hade sagt - tårar på min födelsedag vill jag inte ha! (fast det var igentligen blod!)

Har ju inte haft den minsta motivation till något och känt mig deppig och ledsen de senaste dagarna, har försökt att peppa mig till att försöka vara glad ändå och se något positivt varje dag ändå även om det inte varit det lättaste tider när inget känns roligt och man får låtsas att allt är bra för att hålla mitt glada jag som jag alltid är fasad uppe för omgivningen även om man inners inne gått runt och känt sig skit depp! Men nu är det slut med det och jag hoppas att det som orsakade detta nu kan lösa sig så att vanliga gamla glada Sarah kan finna motivation till ett glatt och lyckligt liv/vardag igen samt ta upp cyklingen oxå som legat nere ett tag. Ibland orkar man inte bara med allt och speciellt inte när man känner sig ledsen och depp, inte bra att ge sken åt att allt verkar bra heller, bättre att vissa hur man känner istället för att vissa upp en falsk fasad som inte stämmer bara för att verka glad och super motiverade Sarah som jag alltid är, för nu har det inte alls stämt! Jag hoppas att denna motgång kan stärka och även kanske till och med föra med sig något gott i slut ändan. För vad var det jag skrev; utan motgångar inga framgångar och det är i motvind inte medvind en drake stiger, och man ska väl leva av att lära eller lära av att leva, ja, ja kommer inte riktigt ihåg hur det är man säger! Men nu känns den stora klumpen av oro och ledsamhet som etsat sig fast de senaste dagarna i mitt hjärta börjat försvinna sakta men säkert och jag känner mig gladare igen och känner nu hopp och inte hopplöshet:) Tänk att min födelsedag iaf kunde sluta så så mycket bättre än den började, det finns alltid hopp bara man är villig att kämpa för det:)

Dagens visa ord från James Baldwin; - Not everything that is faced can be changed, but nothing can be changed until it is faced!

Så vad fick jag då i present???

Iaf om vi ska fokuser på lite roliga saker kring min födelsedag så vart jag grattad av min fina familj på morgonen med presenter och frulle på sängen, visst redan vad jag skulle få och jag hade ju faktiskt redan fått min present mitt snygga nya Ultegra vevparti men fick ändå lite små packet som kläder, smink, ansiktsmasker mm samt ett par coola och snygga cykel solglasögon som jag beställt från internet och hoppas att de snart damper nere i brevlådan:) Kommer ju vara så snygg nu på startlinjen hahah för vi cyklister är ju ganska fåfänga när det gäller att matcha och va snygga ute på vägarna! Gick även ut och åt senare på kvällen en 3 rätters middag så magen stod i fyra hörn och jag knappt kunde rör mig, men gott va det! Allting gott slutet gott!

My B-Day


Idag är det bengetens födelsedag och jag fyller hela 23år nu är man ju nästan gammal tant iaf senior snart, 1 år kvar i U23 ;)

Men det är med blandade känslor jag sitter här, kan man både vara glad och ledsen på samma gång? Samtidigt som jag är glad för att jag fyller år för det är ju alltid kul så är jag jätte ledsen för en annan sak. Så det är med blandade känslor jag kommer fira denna dag!

onsdagen den 24:e mars 2010

Ett leende förlänger livet :)

Magjukan var som bort blåst idag och förkylningen bara lite snuva kvar, kan det bli en bättre start på dagen. Kände mig full med energi mot de andra dagarna som gått då motivationen varit i skorna och jag varit ganska depp. Men nu tar jag nya tag och går vidare, ibland måste man försöka att rycka upp sig, går ju för tusan inte att deppa ner sig helt. Livet är ju fullt med roligheter och det är vår och min födelsedag i morrn så jag har mycket att se fram emot och va glad för nu :)

Efter frullen blev det att ta i för fullt så svetten rann under mitt grennära styrka pass+lugn streatching. Känner att mitt knä nu är tillbaka på banan igen, idag kunde jag till och med lägga in ben övningarna igen som jag hoppat över de senaste 2 veckorna. Så skönt när man känner att kroppen börjar bli 100 igen och man är påväg tillbaka, finns ingen bättre känsla än att känna att man snart är uppe i sadeln igen och jag och Contessan kan dra ut på nya äventyr. Man vet ju aldrig vad vi två hittar på, två coola brudar som vi är i snygga förpackning hahah!

Le åt världen och världen ler tillbax även när det känns som svårast ;)

Gick runt med ett leende på läpparna resten av dagen fast på något sätt mådde jag dåligt inners inne i hjärtat iaf och var depp och när jag sedan på eftermiddagen bestämde mig för att ge mig ut på en promenix blev det helt plötsligt sol ute och det mulna vädret var puts väck, men kunde inte riktigt gaska upp mig ändå. Ibland har man flytt i det mesta även om man innerst inne inte mår så bra. Har ju även spinn of hope på lördag att se fram emot, ska bli så kul att träffa mina underbara vänner från ride of hope igen vi har ett sådan speciellt band till varandra, tyvärr blir det inte att man ses så ofta. Men det ska det bli ändring på då!!!

Ja, jag var tvungen att plaska lite i vattnet när jag gick där i skogen och den lilla bäcken pårlade så härligt. Kände mig nästan som 5år igen men burrrr va kallt :)

Grennära styrka
Tid: 50min

Promenix
Tid: 1h 15min

Crunches 6x10
Situps 6x10
Sneda situps 6x10
Fällkniven 2x20
Saxen 3x15
Plankan Delux 3x15
Plankan 3x1min
Rump lyft 3x15
Kissande hunden 5x15 (vardera ben)
Rygglyft 6x15
Ryggcrawl 6x15
Sidlyft 4x20 (per sida)
Armhävningar 5x8
Omvända armhävningar (dips) 5x8
+ andra armövningar med gummibandet
Tåhävningar 6x30
Utfall 6x15
Rodd 6x15
Dips 5x10

Härligt pass som gjorde att jag fick en massa ny energi till resten av dagen

Spinn of Hope


Nu på lördag kommer flera gym runt om i sydostregionen arrangera Spinn of Hope. Ett spinningpass på 12 timmar där flera lag tillsammans cyklar för att samla in pengar till barncancerfonden. Jag kommer cykla 1h för mitt lag Team JuAAaaAAn tillsammans med många av mina underbara vänner från Ride of Hope, gör samma sak du och dra ihop ett gäng och hjälp oss att samla in pengar till något gott samtidigt som du gör något du älskar "att cykla" :) Kan det bli bättre?? NEJ!

Längtar som tusan, vill att det ska vara lördag nuuuuuu...

tisdagen den 23:e mars 2010

På träningsfronten inget nytt...

Men på planerings fronten har det skett massor :)

Att vara lite små förkyld samt magsjuk på samma gång är ingen rolig kombination och inte kunna träna ger desto mer tid för eftertanke och planering. Mer tid ger mer tid åt tankeverksamhet så det knackar och brackar. Nu har jag satt bollen i rullning, nästan så jag själv blir nervös över mina tokigheter som jag hoppar in i!

Nu var det så länge sedan jag tränade på "riktigt" att jag tror jag glömt bort hur cyklar! Kan man glömma sånt eller sitter det i benmärgen hmmm? Det återstår att se...

Alltså kör jag på det gamla vanliga, kan jag inte träna får jag fokuser på något annat rolig som har med träning att göra. Idag har jag lagt min värdefulla tid på att planera upp tävlings säsongen för i år. Gud va är det jag ger mig in på tänkte jag ett tag, men den som inte provar får inget veta (så det så!). Ibland måste man våga lite för att vinna, och inte alltid gå på den trygga vägen "think outside the box" liksom. Istället för att alltid följa sitt annars ganska in rutade och trygga vardag! För det är ju det här jag vill och brinner för helhjärtat att få tävla både linjelopp och tempo, ska bli så grymt spännande och se hur det kommer att gå.

Våga stå ut, våga ta plats, våga tro att du kommer bli bäst...tro på dig själv och skit i Jantelagen ;)

Så med det i tanken har jag nu bestämt mig för att vara med på alla dessa tävlingar i Kalas Cup landsväg. Ser mitt första tävlings år som att få så mycket erfarenhet i bagaget som möjligt och hur får man det jo genom att vara med på så många tävlingar som möjligt. Visst kan man träna sten hårt vara i grym form men det räcker inte i cykel världen här är det så mycket till som spelar roll om man ska lyckas att vinna och till det hör de här med teknik och taktik, hur och var ska man ligga i klungan för att ta så lite luft som möjligt och spara sig till slutet och spurta och när och vad ska man äta under loppet.

Position i klungan

Tekniken och taktiken kan man alltid lära sig med hjälp av klubben men det här med hur och när man ska äta för att inte gå tom på energi, ja det får man prova sig fram för alla är vi olika på den fronten och ingen kan säga vad som ska funka för just DIG. Själv är jag en sån tjej som måste äta grymt mycket för att ha energi och det brukar bli en hel del bananer och bars när jag är ute på långa distanspass och nötter mil. Vad som passar just en själv måste man prova sig fram det är ända sättet att veta. Träna, öva och förbredda så mycket man kan. Sedan kan man bara göra sitta bästa när man står där redo på tävlingarna. Har man gjort alla förbredelser rätt; tränat, vilat, ätit och övat på det man har varit sämre på ja då kan man inte göra så mycket mer än att kämpa som bara den :)



* 18 april - Östgötaloppet K1 OB

* 24-25 april - Hilleshögstempot/loppet K2/K1

* 14 maj - Wänershofs 2 dagars linje K1

* 16 maj - Kinnekulleloppet K1

* 30 maj - Giro di Mösseberg K1

* 12 juni - Tjejvättern

* 13 juni - Halvvättern

* 18 juni Vättern rundan

* 23 juni - SM tempo K2

* 12 juli - SM kortdistans K2

* 27-29 juli - Allingsås, Skara, Borås GP K2

* 5-7 augusti - Tour of Jämtland K1

* 7-15 augusti - Ride of Hope (eftersom Hestra GP och Västerboloppet går samtidigt har jag inte bestämt mig än om jag ska skita i ROH eller de två loppet får se lite. Men ROH är alltid ROH och kommer lltid ha en speciell känsla i hjärtat och jag vill gärna uppleva det även i år:)

* 14 augusti - S:a Hestra Sparbank GP K2

* 15 augusti - Västboloppet K2

* 29 augusti - Moelvan linje K1

* 4-5 september - Svanesunds 3 dagars K2/K1

Det kommer säkert tillkomma fler tävlingar men dessa ingår i Kalas Cup och det är dessa jag kommer lägga fokus på. Förutom de som är markerade i grön de ska jag köra med Team ride of hope!

Ett skepp kommer lastat med ... energi


Nu har jag beställt en massa energi av Enervit som borde räcka hela säsongen eller inte vi får väl se hur länge det finns kvar! Blev iaf bars, gels, liquid, sport dryck, GT-tabletter, vatten flaskor och en sportbag jippie :) Så snart får man ett stort packet på posten att hämta ut, inte helt fel!

Brukar bara köra med sånt på lopp, på träning brukar det oftast bli vatten, bananer och snickers!

måndagen den 22:e mars 2010

Positiva tankar föds i solskenet

Möttes av strålande solsken från en klarblå himmel och genast blev måndagen mycket bättre. Åt frukost och tog sen en behövlig långpromenad för att rensa huvudet från en massa tankar, har fattat ett beslut hur jobbigt och ont det än gör inners inne inser jag att det är det ända rätta att göra men ska sova på saken och se hur det känns i morrn! Så härligt att kunna ta fram den tunnare jackan, promenera i gympaskor och ha fingervantar istället för stora varma vintervantar och överlevnadsdräkten. Var så härligt att promenera där i solskenet och höra fågelkvitter, gick och njöt i fulla drag av vädret. Vårkänslor säger jag bara så härligt!

Till och med svanarna hade letat sig fram i vårsolen

Fokus på det roliga


Man har alltid ett val i livet och ibland är det lite motigt för en stund!

Att känna olika känslor och få ut något positivt även i de värsta stunder är inte alla för unnat, att orka resa sig gång på gång efter varje motgång det känne tecknar en vinnar skalle . Jag försöker alltid tänka positivt i alla lägen. Jag tar tillvara på skitstunderna lika mycket som de bra också och försöker lära mig av dem. Det är lika bra att ta tag i saker och ting som känns pest och pina på en gång, landa i det, analysera det lite och acceptera det som är och gå vidare. Sen kan jag ju alltid välja hur jag vill göra med känslan och upplevelsen, alla har vi ju ett val! Och har man inga dåliga dalar får man sällan toppar heller, det måste finnas lite av båda för att man sedan ska kunna känna på hur härlig det är när allt klaffar och man får den där härliga känslan av att livet leker igen och man hittat tillbaka till banan igen.

Det är inte i medvind utan i motvind en drake stiger - dagens ordspråk!

För tillfället har jag accepterat att motivationen inte är på topp just nu, det är förmodligen dags att balansera om lite i livet och sortera lite. Jag har ett stort mål i år och det är att satsa hel hjärtat på landsvägscyklingen som kommer att kräva en hel del energi och fokus, jag kommer att vara på resande fot en del till tävlingar och måste få den här IronWomen att fungera som vanligt igen. Ta bort alla energitjuvar som bara tar av ens energi iställer för att ge. Fokusera på det som är bra och det jag tycker om mest att cykla :)

Cykel glädje

Jag väljer att vara glad över att knät trilskas just nu. Eftersom jag ändå behövde vila det och inte haft någon lust att träna denna vecka ändå efter allt, så förde det ju med sig något gott, jag fick den vila jag behövde så att knät nu läkt...grymt positivt! Jag har fått tid att fokusera på styrka runt knät innan det blir en skada. Jag känner lättnad över att ha fått insikt om vad som är viktigast för mig just nu och det innefattar inte vissa människor som inte ställer upp när man behöver dem. Tävlingssäsongen drar snart igång i börjar av april, så nu ligger det roliga fokuset på den 18:e april då jag har min alldelse första linjelopps tävling ever, snacka om att man både är sjukt nervös men öven längtar som fan, även om inte formen är på topp ser jag det som en erfarenhet rikare istället för att stirra mig blind på prestationen. Det kommer senare (även om jag vill prestera bäst jämnt)!

Jag tänker inte ha bråttom, jag tänker inte skada mig... (ord med inte låter så tråkigt... jag ändrar mig....skriv om, skriver rätt fokus på positivitet i livet istället:)

Jag tänker att jag har all tid i världen och jag ska se till att vara skadefri (sådärja!) å att jag kan vara med på tävlings säsongen i år och ge allt. Med hjälp av styrketräning som förebyggande och känna-av-cykling nu ibörjan (inte sten hårda intervaller som lillDjävulen säger åt mig på axeln) ska det banne mig gå hela vägen. För inte bryr jag mig om statistiken om antal mil cykeln och minutrar i min funbeat stapel jag väljer att fokusera på kvalitetsträning och sakta uppbyggnad istället (men visst är det nice när man ligger på top of the line över tränings minutrara det förnekar jag inte). Och vila, mat och återhämtning. Jag tänker inte skada mig igen, har varit där förrut med en stress fraktur och tänker inte åka dit igen (så det så!). Jag ska träna mig igenom detta och vara stark som en oxe om 28 dagar när jag står på startlinjen på min allra första linjelopps tävling och ett steg närmare mitt mål:)

Nu ska jag få bort min rookie stämpel ;)

Shit vad jag längtar, med hatkärlek!

Summa Summarum av vecka 11

Ja ni även denna vecka har inte varit på min sida. Veckan började med att jag fortfarande var förkyld med feber och halsont och med en inflammation i muskelfästet som inte verkade vilja ge med sig, sedan när det gått över. JAAAA äntligen tänker man kan jag börja dra igång träningen igen för fullt, trodde jag ja. Fick ett tråkigt besked som gjorde att motivationen skönt i botten och inte orkade jag med att träna då inte:( svårt att ta sig för saker när man inte mår bra och nu tänker jag inte låta detta förstöra mer. Nu tänker jag skita i det och ta nya tag, här ska det inte deppas ner sig så det så nu är det slut med det BASTA!!!

Sammanfattning av veckan som gått (v11);

*4 pass sammanlagt
*4 sjukdagar

*2 styrketräningspass
*1 trainerpass
*1 återhämtnings promenad

Totalt: 165min

lördagen den 20:e mars 2010

:( skriva vad?

Ja ni, ibland går livet upp och ner som en bergochdalbana. Denna helg hade ingen bra början och idag har det inte varit mycket bättre heller. Försöker peppa upp mig men inte alltid det lättaste när man mår piss, hoppas på en bättre morgondag!

Nu ska jag mysa ner mig i soffan och ha det skönt, käka godis och se på film. För i morgon är en ny dag med nya möjligheter...för att avsluta med några visa ord!

Vätterrundan träff

Jag såg igår på Anders Ljungbergs blogg "livet som proffs" att Team Sportia i Jönköping ska ha en träff på onsdag för alla som ska cykla runt den där sjön som heter Vättern som man för tillfället man mest åker skidor på. Roberto Vacchi ska till och med iförd cykelkläder och med rakade ben köra en tur tillsammans med alla som vill kl 17:00 bara det gör det ju värt att åka dit hahah, män i tighta cykelbyxor och rakade vältränade ben muma;)

Dem kommer att köra ca 1 h på fina vägar i närheten av Jönköping. Samling vid Team Sportia i Jönköping! Passa på då de ska slå Lance Armstrongs rekord på 7000 cyklister som dök upp när han skulle träna i Australien!

Någon som ska åka från Norrköping som ska dit som man kan få åka med i såfall???

fredagen den 19:e mars 2010

härliga morgon kvist

God förmiddag på er!

Inledde morgonen med en timmes morgon promenad runt Åbackarna med min vän Elin. Mysigt att komma upp ganska tidigt sådär och komma ut, man får sådan energi efteråt som räcker hela dagen lång:) Var ganska halt på vissa ställen men annars börjar det mesta smälta bort...det gillar vi skarpt. Tyvärr fick vi ingen skön vår sol att gå i men härligt fågelkviter och trevligt sällskap gör mycket det med. Efteråt blev det fika för att belönas oss med så här på fredagen för det är man värd:)



Hoppas ni haft en bra morgon!

torsdagen den 18:e mars 2010

OM bara jag kunde cykla


Det är en skandal att inte kunna cykla nu när snön ÄNTLIGEN smälter bort men som tur är eller så kanske man inte ska säga kom det lite snö igen och dämpade min cykelångest lite iaf! För visst får man ångest av att vara tvungen att sitta inne och bara se det fina vädret framför ögonen och inget kunna göra åt det. Både min hjärna och kropp skulle behöva sig en ordentlig genom körare, men det får vänta tills kroppen är 100 igen. Jag rensar huvudet och låter tankarna gå på högvarav och låter allt flöda på när jag cyklar och känslan av att komma hem efter ett pass och känna sig sådär lättat i hela kroppen och huvudet är sådan härlig känsla som jag inte fått känna på nu ett tag. Så hur gör man nu för att rensa huvudet och känna den där lätthets känslan???

Muskelfästeproblem som börjar ge med sig äntligen, tack och lov, en förkylning som gör att det känns som jag går runt och lever i en bubbla som går upp och ner. Om jag bara kunde få cykla lite...

Nu gäller det bara att hoppas på att man har någon form kvar att komma med när det närmar sig säsongens första lopp. Jag är inte bara ur form efter 3 veckor med ingen riktig ordentlig träning, usch! Jag saknar den helt och hållet. Tur att man kan drömma om härliga rundor från förra sommaren:)

onsdagen den 17:e mars 2010

Contessa II, the cooler Lady!





Här är bilderna på nya Contessan II med ny ram, framväxel, bakväxel och vevparti:) Så grymt snygg och proffsig hon blev och stripad med mitt namn och flagga gör ju inte det hela sämre! Nu är det bara ett par fin hjul som fattas!!!

Rehab med grennära styrka/linnement/gel/isterapi


Efter att ha vaknat utvilad och efter lite morgon slappande (menas att sitta och mölja med frullen i lugn och ro:), ätit all min super goa gröt+mina vitaminer, mineraler och tagit det lugnt, kände jag att jag lika gärna kunde passa på att köra mitt lugna eller lugna och lugna grennära styrkepass+streatching, nu när jag var hemma innan jag skulle iväg. Jag hade nämligen röjt upp lite här hemma igår, så nu finns det (lite) plats på golvet att ligga på yogamattan och göra övningarna/stretcherna.

Så jag satte på MTV på högsta volymen och satte igång med mitt program. 17st övningar, men jag anpassade dem lite eftersom jag inte ville belasta knät, hoppade över vissa. Men det var även stretcher för lår/knä som stod på programet för att dra ut dem försiktigt så att jag inte blir så stel.

Plankan en gammal goding

Är inte superkul med rehabträning/grennära styrka, man är ju van i att träning ska vara att "ta i för kung och fosterland" svettas, känna blodsmaken i mun och musklerna fyllas med mjölksyra. Men det är ju denna träningen som är nyckeln till framgång med, om jag ska fixa att ha en bra och stark kropp i balans och vara skadefri! Hela passet tog runt 40min totalt, att gå igenom och genomföra alla övningar med bästa teknik och presition!

Det börjar arta sig!

Grennära styrka
Tid: 40min

Crunches 6x10
Situps 6x10
Sneda situps 6x10
Fällkniven 2x20
Saxen 3x15
Plankan Delux 3x15
Plankan 3x1min
Rump lyft 3x15
Kissande hunden 5x15 (vardera ben)
Rygglyft 6x15
Ryggcrawl 6x15
Sidlyft 4x20 (per sida)
Armhävningar 5x8
Dips 3x10
+ andra armövningar med gummibandet
Rodd 6x15

Har även idag kört 3 rundor in i duschen med isterapi och det verkar fungera bra, känns bättre i muskelfästet peppar, peppar ta i trä. Så fortsätter med det och en kombination med gel och värme linnement!

Isterapi i duschen
Bästa linnementet "Linnex" luktar som jenkatuggummie :) LOVE

Halsen känns lite bättre med inte alls lika förkyld längre. Men jag är ju fortfarande inte 100, det känner jag i kroppen. Mer vila nu. Och mer mat :) Så repar man sig snart!

tisdagen den 16:e mars 2010

kroppen inte i balans


Jag och kroppen är inte i balans för tillfället. Jag vill ut i vår solen, den blå himlen och de snus torra vägarna och glida fram på Contessan mil efter mil, timme efter timme. Men kroppen vill inte samma sak och sätter käpparna i hjulet för att vara fyndig. Har fortfarande ont i muskelfästet och det vill inte riktigt ge med sig trots både gel och tabletter, isterapi och massage. Men sen har vi kanske haken med att jag varje vecka när jag tycker att det känns bättre provat att cykla väldigt lugnt ska poägteras på trainern för att prova om och jag säger om jag kanske är bra fast jag vet innerst inne att jag borde vänta några dagar till. Så nu får jag tillbaka för det med en till veckas vila för att jag inte kan ha tålamod.

Färdig att kasta cykel i sjön efter en jobbig dag ute på vägarna!

GUD jag håller på att gå ihjäl snart, idag kröp det i hela kroppen och jag har knappt kunnat sitta still. Även fast man går hemma har man inte direkt brist på sysselsättning finns massor att fixa och trixa med. Detta är vad jag sysselsatt mig med idag:

*Städat
*tvättat
*strukit
*lagat mat
*byt däck på Contessan och gjort henne klar för sin premiär tur ute
*Började nåla upp och sprätta upp mina ben och armvärmare för att sy in dem men fick inte tag på en symaskin så blir att leta runt i morrn igen!
*rensat garderoben, en massa skit som jag inte behöver så bifriande att slänga lite tycker jag
*lagt en ansiktsmask och gjort peeling

Ja som ni ser har jag hållit mig sysselsatt en hel dag utan någon riktig träning eller iofs nu kom jag på att jag fick till 35min styrketräning oxå men det gjorde inte slut på min överskotts energi. Komma skall den dag snarast då jag och väggen skall mötas under hårda intervallpass igen och krossas, jag välkomnar dig med öppnar armar ty vi icke sätts på länge nu:)

Jag vill skriva om tuffa intervallpass, sköna distanspass, mjölksyra, blod, svett och tårar ja allt som hör tränings härliga till och inspirera med både berättelser och bilder om det, men tyvärr blir det dock inte som jag vill då mitt muskelfäste inte vill vara med än på noterna. Men det kommer jag lovar! Denna baksida av idrottsvärlden med skador måste även den få vissas upp för allt är inte toppen hela tiden och kurvan pekar inte alltid uppåt, ibland tar man ett steg bakåt ett tag innan man kan fortsätta längst vägen igen. Det gäller att lyssna på kroppen då den säger ifrån och låta den få den vila den behöver även om det kan vara grymt svårt och ta emot som en dag som denna att sitta inne och uggla!