
God Morgon!
Tar en pause från bloggandet och drar till Stockholm för att fira syrran som fyllt år:)
Hejsvej
Slutade tidigt idag från jobbet så passade på att åka till gymet när jag ändå var i stan. Hade en aning träningsvärk sen igår så det var en stel pinne som staplade in på gymet, fast pigg och glad var jag som bara den och tagad att få ge mig på maskinerna och de friavikterna för lite omväxling skull mot min hemma styrka som jag annars brukar köra. Pinnade på bra trotts träningsvärken som gjorde sig påmind. Var riktigt kul och sen gjorde ju inte saken den sämre att det är fredag och helg och med det en massa mys:)
Nu börjar magen kurra lite och vad passar inte bättre då om ett gott och nyttigt mellis så här på eftermiddagen innan dagens styrkepass. Själv är favvisen just nu; lätt kesella med kanel och om man ska träna och behöver kollisar oxå lägger jag ofta till en banan. Fullproppat med proteiner och kolhydrater....!



Löparlycka. Beskrivs bäst med en bild.
Missa inte Stockholms jobbigaste och roligaste löpartävling - ”Försten Upp” 30 oktober i Skrapan. Tävlingen går ut på att springa snabbast upp för 24 våningar med totalt 436 trappsteg i Skrapan. Crazy men vem tusan är normal hahaha!?En av mina absoluta favvo låtar...kom ihåg "Ain't no mountain high enough" om man bara kämpar tillräckligt kan man nå sina drömmar:)
Huvudet börjar kännas segt i både tal och skrift efter en hel dag på jobbet då det gäller att vara på top, prestera och vara trevlig hela tiden. Så så skönt att bara slänga sig i soffan ett tag, tända lite ljus och bara mysa. Mörkret lägger sig verkligen fort om kvällarna nu och med mörkret och hösten på intåg ja då kommer även den fasade och älskade höstträningen som ett brev på posten, en hel jobbig period framför sig med mycket jobb, slit, och ett jävlar anama av angangamang men som trots sina miserabla smärtor, även är enormt kul och härlig. Det är nu man bygger grunden för säsongen 2011...here I come:) Som jag har längtat till denna grundträning och så sitter jag här förkyld och dan, good start liksom, både näsan och ögonen snörvlar och rinner. Nu är den här i sin fulla blomstring min älskade grundträning och så sitter jag här som en snörvlande soffpotatis grrr....!!!
Sakta men säkert börjar jag nu se ljuset i tunneln, känner mig iaf bättre och bättre för var dag som går. Börjar redan snegla på löparskorna och drömma mig bort. Börjar tänka tankar som - kanske, kanske en liten sväng i morgon. Bara en liiiiten liiiiten pytte... Men jag är hård mot mig själv och slår bort de dumma tankarna. Många är de som känner stress och ångest över en, två, tre vilodagar och att världen nästan går under för att de måste vila. Varför denna fasa för att vila en vecka? Personligen känner jag bättre NU än SEN eftersom jag istället vinner på att vila ut skräpet och låta kroppen läka ut förkylningen ordenligt en gång för alla. Varje outvilad förkylning sätter sina spår i kroppen och ligger där och lurar om man inte vilar tillräckligt som i slutändan bara kommer göra att du hamnar i ett ekorrehjul mellan frisk, sjuk, frisk, sjuk osv.....
Jag vet själv vad jag pratar om. Då jag gång på gång gjort om samma misstag ett fler tal gånger vad gäller skador och sjukdom...inte värt det kan jag meddela. Men med åren blir man ju klokare sägs det och istället för att känna panik, ångest över spilld träning väljer jag istället att lyssna på min kropp. Jag vill lämna så få spår som möjligt kvar i kroppen efter skada och sjukdom, allt för att minimera risken för bestående ärr, på och i kroppen, som senare i "karriären" kan sätta käppar i hjulet för mina mål. Jag vill inte att jag själv ska vara ansvarig för att sätta stop mina drömmar och mål jag satt upp av stor ignorans kring skador och sjukdom. Därför försöker jag sträva efter att "träna så smart" som möjligt, alltså inte när jag inte känner mig kry och hel. Jag vill att mitt fokus ska kunna ligga på träning, tävling och resultat, knappast på smärta eller sjukdom....hur kul är det på en skala 1-10....nada!!! Så ta vara på era kroppar så får ni ett rikare löparliv;)




Kan man inte springa kan man ju alltid ladda ipoden med en massa ny grym musik tills man kan ge sig ut och kuta igen. Känner mig redan så grymt peppad att jag nästan för en halv sekund övervägde att ge mig ut och prova...fy fy fy vilken hemsk tanke! Men ibland när huvudet är dumt får kroppen lida och som tur var tog jag även denna gång mitt förnuft tillfånga...tur att man blir smartare med åren!?
Måste bara tipsa om att ni inte får missa Sverige springer som går ikväll 21:30 på tv4sport:)
På söndag går Aidsloppet avstapeln, tyvärr kan jag inte själv springa då jag jobbar men tänkte att jag skulle tipsa er andra om detta fina välgörenhetslopp (5-10km). Ta med polarna och anmäl er nu, gör det ni tycker är roligast att springa och på samma sätt skänka pengar till forskningen för aids!
Så här såg veckan ut;
Mån: Sjuk
Tis: Sjuk
Ons: Sjuk
Tors: Sjuk
Fre: Styrketräning - grennära styrka 45min
Lör: Löpning - distans 53min
Sön: Trainer 45min
1 styrketräningspass
1 löppass
1 trainerpass
Totalt: 143min
Km: 10,8
Nu är mina älskade kayanos bort adopterade men inte till vem som helst inte. Kraven var stora på var de skulle få hamna och alla levde inte upp till dem! Men känns faktiskt inte så förskräckligt jobbigt att ha adopterat bort dem som jag trodde det skulle då jag vet att de kommit till ett nytt fint hem där de kommer bli väldigt älskade och omhändertagna väl samt få uppleva en massa roliga äventyr. För vem kunde de inte hamna bättre hos än hos min vän och bloggcomprade duracell-Miranda:)
"Var kommer mina Kayano hamna? Vilket öde går de till mötes? Kommer de att vårdas med kärlek och omsorg? Kommer de att användas eller blir de liggandes helt ensamma i en garderob någonstans? Kommer de få uppleva några äventyr eller blir det bara samma gamla runda runt kvarteret? Det är frågor som jag aldrig hade fått reda på om de hamnat hos någon annan Miranda men nu kan jag följa dem med spänning på hennes blogg!" Tack för denna tid vi fick tillsammans kayanos och de äventyr vi upplevt tillsammans i mot som medvind nu lämnar jag över staffet pinnen för ett nytt och spännande liv för dig kära sko!
Som en strålande stjärna genom natten - var hur jag kände mig ikväll under min löparrunda en stjärnklar natt som denna:)
Är sååååååå trött såååååå trött...det kostar på att både vara koncentrerad, trevlig och "proffsig" på en och samma gång hela dan! Så nu ska jag bara ha lite me 2 me tid, ta en dusch och sedan krypa ner och sova söt!
C-vitamin är bra för att mota bort de onda förkylningarna!!!
